The Smashing Pumpkins

  • The Smashing Pumpkins är en amerikansk alternativ rockgrupp bildad i Chicago 1988. Bandet bildades av sångaren och gitarristen Billy Corgan och gitarristen James Iha, och bestod genom 1990-talet också av trummisen Jimmy Chamberlin och basisten D'arcy Wretzky. Nuvarande uppsättning består av Corgan, gitarristen Jeff Schroeder och basisten Nicole Fiorentino.

    The Smashing Pumpkins uppnådde mainstreampopularitet med sitt andra album, Siamese Dream (1993). Gruppen byggde upp en publik genom omfattande turnéer och med deras uppföljare, dubbelalbumet Mellon Collie and the Infinite Sadness (1995), som debuterade på första plats på albumlistan Billboard 200. Med 18,75 miljoner sålda album bara i USA blev The Smashing Pumpkins ett av 1990-talets mest framgångsrika och kritikerrosade band. Konflikter mellan medlemmarna, drogmissbruk och minskandet av skivförsäljningar ledde dock till en upplösning år 2000. Sex år därefter gjorde Corgan och Chamberlin ett försök att återuppta bandet, fortfarande som The Smashing Pumpkins, och gav under 2007 ut albumet Zeitgeist innan Chamberlin återigen skildes från bandet.

    Historik

    De tidiga åren (1988–1991)

    1988 lämnade sångaren och gitarristen Billy Corgan Saint Petersburg-bandet The Marked för att flytta tillbaka till sin hemstad Chicago där han började arbeta hos en skivaffär.

    Jazztrummisen Jimmy Chamberlin hade rekommenderats av en vän till Corgan.

    Under det kommande året medverkade The Smashing Pumpkins för första gången på skiva i samband med samlingsskivan Light Into Dark, med låtar av alternativa Chicagoband. Gruppen gav ut sin första singel, "I Am One", 1990 på det lokala skivmärket Limited Potential. Singeln sålde slut och de släppte uppföljaren, "Tristessa", genom Sub Pop varefter de skrev kontrakt med Caroline Records.

    Internationellt genombrott (1992–1994)

    När den alternativa rocken fick sitt genombrott i samband med populära grungeband som Nirvana och Pearl Jam var även The Smashing Pumpkins beredda på att slå igenom. Vid den här tiden blev The Smashing Pumpkins ofta förknippade med grungerörelsen, varvid Corgan protesterade, "Vi har nu avtrappats från att

    I slutet av 1992 flyttade bandet till Marietta, Georgia för att påbörja arbetet med sitt andra album, återigen med Butch Vig som producent.

    Trots alla interna problem under inspelningarna debuterade Siamese Dream som 10:a på Billboard 200-listan

    1994 släpptes Pisces Iscariot, ett samlingsalbum med b-sidor och andra sällsynta låtar vilket uppnådde högre listframgångar än Siamese Dream med en fjärdeplacering på Billboard 200. Man gav också ut ett VHS-band, Vieuphoria, som innehöll filmade liveframträdanden och klipp från bakom kulisserna. Efter en lång och intensiv turné för de båda albumen, där bandet bland annat var en av huvudakterna vid Lollapalooza 1994 och Readingfestivalen 1995, tog bandet tid för att skriva nästkommande album.

    Mellon Collie and the Infinite Sadness (1995–1997)

    Corgan arbetade nonstop under det kommande året och skrev runt 56 låtar till det nästa albumet. en jämförelse med Pink Floyds dubbelsidiga konceptalbum.

    Resultatet blev Mellon Collie and the Infinite Sadness, ett dubbelalbum på 28 låtar med en speltid på över två timmar (vinylversionen hade tre skivor, två extra låtar och en annorlunda låtlista). Låtarna på albumet var menade att hänga ihop konceptuellt som en symbol för kretsloppet för liv och död.

    Under 1996 begav sig The Smashing Pumpkins ut på en lång världsturné för att främja Mellon Collie. Corgans nya image—ett rakat huvud, en långärmad svart tröja med ordet "Zero" tryckt på den samt silverfärgade byxor—blev karaktäristiskt.

    En tragisk händelse för bandet inträffade natten till 11 juli 1996 då Chamberlin och turnékeyboardisten Jonathan Melvoin tog en heroinöverdos på ett hotellrum i New York. Melvoin avled och Chamberlin arresterades för droginnehav, vilket fick till följd att han sparkades från bandet några dagar därefter.

    Nya influenser och splittring (1998–2000)

    Efter utgivningen av Mellon Collie bidrog The Smashing Pumpkins med flera låtar till diverse samlingar. Låten "Eye" som släpptes tidigt 1997 byggde nästan helt på elektroniska instrument och markerade en drastisk stiländring. Corgan förklarade att hans "tanke fanns det ändå ett par gitarrdrivna låtar på det nästa albumet.

    Albumet Adore släpptes i juni 1998. Med neddämpade gitarrer och tydliga spår av electronica avvek det mycket riktigt från The Smashing Pumpkins tidigare material. Under inspelningen avled Corgans mor vilket även bidrog till en mörkare prägel. På albumet återfinns ledsingeln "Ava Adore" och den över åtta minuter långa "For Martha", tillägnad Corgans mor. Även om Adore möttes av positiv kritik och nominerades till Best Alternative Performance vid Grammy Awards hade albumet vid slutet av året endast sålt omkring 830 000 exemplar i USA, vilket ledde till att musikindustrin betraktade det som en flopp.

    1999 överraskade man fansen genom att återförenas med en rehabiliterad Jimmy Chamberlin på en kortare turné kallad "The Arising" på vilken man framförde både nytt och klassiskt material. Uppsättningen var dock kortlivad i och med D'arzy Wretzkys avgång i september under arbetet med albumet Machina/The Machines of God.

    Under en radiointervju med KROQ-FM (Los Angeles) den 23 maj 2000 meddelade Billy Corgan att bandet efter ännu ett år av turnerande och inspelningar framför sig skulle splittras.

    Den 2 december 2000 höll The Smashing Pumpkins en avskedskonsert vid The Metro, samma klubb i Chicago där karriären hade startat för 12 år sedan. På den 4,5 timmar långa showen hann man med att spela 35 låtar och publiken tilldelades en skiva med bandets första konsert vid The Metro, Live at Cabaret Metro 10-5-88. Singeln "Untitled" släpptes kommersiellt i samband med avskedskonserten.

    Under uppehållet (2001–2004)

    2001 släpptes samlingsalbumet Rotten Apples, bandets första riktiga greatest hits-samling, tillsammans med bonusskivan Judas O bestående av mer sällsynta låtar. Samtidigt gav man också ut dvd:n Greatest Hits Video Collection med gruppens samtliga musikvideor och diverse extramaterial. Videoalbumet Vieuphoria återlanserades på dvd 2002 ihop med soundtracket Earphoria.

    Billy Corgan och Jimmy Chamberlin fortsatte som medlemmar i Corgans nästa projekt, den kortlivade supergruppen Zwan. Deras enda album, Mary Star of the Sea, släpptes 2003. Efter att ha ställt in ett par festivalframträdanden kom Corgan med beskedet om gruppens upphörande senare samma år. Under 2001 var Corgan även på turné med New Order och var med och sjöng på deras comebackalbum Get Ready. I oktober 2004 gav Corgan ut sin första bok, diktsamlingen Blinking with Fists. I juni 2005 släppte han soloalbumet TheFutureEmbrace som han beskrev som att "återuppta tråden med det hittills oavslutade arbetet med Smashing Pumpkins". Trots det möttes det av blandad kritik och blygsamma försäljningar. Endast en singel, "Walking Shade", släpptes i stöd av albumet.

    Utöver rollen som trummis i Zwan bildade Chamberlin också projektet Jimmy Chamberlin Complex som spelade en blandning av alternativ rock och jazzfusion. Gruppen släppte ett album 2005, Life Begins Again, där Corgan gästsjöng på låten "Lokicat". James Iha var gitarrist i A Perfect Circle under deras klubbturné Thirteenth Step och på albumet eMOTIVe från 2004. Han har även varit involverad i andra band såsom Chino Morenos Team Sleep och Vanessa and the O's samt fortsatt drivit sitt skivbolag Scratchie Records. D'arcy Wretzky har, bortsett från en radiointervju 2009, inte gjort några offentliga uttalanden eller framträdanden sedan hon lämnade bandet 1999. Den 25 januari 2000 blev hon arresterad för att påståtts ha köpt tre påsar crack-kokain men fallet lades ner efter att hon slutförde ett drogutbildningsprogram som domstolen anordnade.

    Corgan insisterade under den här perioden att bandet inte skulle återförenas, även om han efter upplösningen av Zwan meddelade, "Jag tror mitt hjärta var i Smashing Pumpkins

    Gruppen återförenas (2005–2008)

    Den 21 juni 2005, dagen då hans soloalbum TheFutureEmbrace släpptes, använde Corgan upp en helsida i Chicago Tribune och Chicago Sun-Times annonssidor för att tillkännagiva sina plan om att återförena bandet. "Under ett års tid", skriver Corgan, "har jag gått omkring med en hemlighet, en hemlighet jag valde att behålla. Men nu vill jag låta er bli bland de första att få veta att jag har gjort upp planer på att förnya och återuppliva the Smashing Pumpkins. Jag vill ha tillbaka mitt band, och mina låtar, och mina drömmar".

    I april 2007 bekräftade Iha och Auf der Maur att de inte skulle vara med i återföreningen.

    Bandets nya album, Zeitgeist, gavs ut samma månad på Reprise Records och gick in som tvåa på Billboard-listan med 145,000 sålda exemplar under första veckan.Zeitgeist möttes av blandade recensioner där stor del av kritiken pekade på frånvaron av halva originaluppsättningen. Albumet separerade Smashing Pumpkins fanbase. Corgan har senare erkänt, "Jag vet att många av våra fans är förbryllade över Zeitgeist. Jag tror de ville ha det här massiva, storslagna verket men man rullar inte bara ur sängen efter sju år utan ett fungerande band och går tillbaka för att göra det.".

    Corgan och Chamberlin fortsatte att skriva musik ihop som en duo och släppte den fyrspåriga EP:n American Gothic i januari 2008 samt singlarna "Superchrist" och "G.L.O.W." senare under året. I november samma år lanserade gruppen DVD-filmen If All Goes Wrong som omfattade deras 2007 års konsertvistelse i Asheville och San Francisco. I slutet av 2008 begav sig bandet ut på en kontroversiell 20-årsjubileumsturné. Vid den tiden sa Corgan att bandet inte skulle göra några fler fullängdsalbum för att enbart kunna fokusera på singlar, "Lyssningsmönstret har förändrats, så varför dödar vi oss själva att göra album, att skapa balans och göra den artistiska låten som blir singel? Det är gjort.".

    Teargarden by Kaleidyscope och Oceania (2009–2013)

    I mars 2009 meddelade Corgan på bandets webbplats att Chamberlin hade lämnat gruppen och skulle ersättas.

    I juli 2009 startade Billy Corgan bandet Spirits in the Sky, ursprungligen som ett hyllningsband till Sky Saxon från The Seeds, som nyligen hade gått bort. Följande månad bekräftade Corgan via The Smashing Pumpkins webbplats att 19-åriga Spirits in the Sky-trummisen Mike Byrne hade ersatt Chamberlin och att paret jobbade på nytt material.

    Kort därefter tillkännagav gruppen planer kring att ge ut ett 44-spårigt konceptalbum, Teargarden by Kaleidyscope, gratis över Internet en låt i taget.

    Den 26 april 2011 tillkännagav Corgan att The Smashing Pumpkins skulle ge ut ett nytt album, betitlat Oceania, vilket han beskrev som "ett album inuti ett album" med avseende på Teargarden by Kaleidyscope-projektet i höst. Därefter släpptes så småningom albumet Oceania den 19 juni 2012. Det debuterade som fyra på Billboard 200. En amerikansk turné följde under hösten 2012, där gruppen framförde albumet i sin helhet.

    I september 2012 meddelade Corgan att de redan hade börjat skriva material till deras nästa album, som de siktar på att ge ut i december 2013.

    Monuments to an Elegy och Day for Night (2014 och framåt)

    Den 25 mars 2014 blev det klart att det nya avtalet med BMG skulle resultera i två nya album under 2015; Monuments to an Elegy och Day for Night. I samma meddelande skriver hon även att hon just nu fokuserar på sitt band The Cold and Lovely.

    Musikstil och influenser

    Till skillnad från punkinfluenserna som kännetecknade flera av deras motsvarande alternativa rockgrupper, har Smashing Pumpkins ett mer varierat, tätt lagrat och gitarrtungt sound med spår av gothic rock, shoegazing, grunge, new wave, heavy metal, dream pop, psykedelisk rock, arenarock, samt även på senare tid electronica. Frontmanen Billy Corgan är gruppens primära låtskrivare—hans stora musikaliska ambitioner och karaktäristiska låttexter har format bandets album och låtar, vilka har beskrivits som "plågade, blåslagna rapporter från Billy Corgans mardrömsland".

    Till gruppens tidiga och kanske viktigaste influenser räknas främst The Cure, My Bloody Valentine och Black Sabbath, men även Joy Division, David Bowie, Led Zeppelin, Cheap Trick, The Cars och Depeche Mode. The Smashing Pumpkins har i sin tur influerat Nelly Furtado, Annuals, My Chemical Romance, Kill Hannah och Deftones. Musikkritiker har även hittat likheter med The Smashing Pumpkins hos Feeder och Silversun Pickups.

    Musikvideor

    The Smashing Pumpkins har hyllats för att vara "ansvariga för några av de mest slående och minnesvärda videoklippen". Bandet har arbetat med videoregissörer såsom Kevin Kerslake ("Cherub Rock"), Samuel Bayer ("Bullet with Butterfly Wings"), och, vid flest tillfällen, teamet bakom Jonathan Dayton och Valerie Faris ("Rocket", "1979", "Tonight, Tonight", "The End Is the Beginning Is the End" och "Perfect").

    Medlemmar

    Nuvarande

    • Billy Corgan – sång, gitarr, keyboard m.m. (1988–2000, 2006–nutid)
    • Jeff Schroeder – gitarr, bakgrundssång (sedan 2007)
    • Nicole Fiorentino – bas, bakgrundssång (sedan 2010)

    Tidigare

    • James Iha – gitarr, bakgrundssång (1988–2000)
    • Jimmy Chamberlin – trummor, slagverk (1988–1996, 1999–2000, 2006–2009)
    • D'arcy Wretzky – bas, bakgrundssång (1988–1999)
    • Melissa Auf der Maur – bas, bakgrundssång (1999–2000)
    • Mike Byrne – trummor, slagverk (2009–2014)
    • Lisa Harriton – keyboard (2007–2009)
    • Ginger Reyes – bas, bakgrundssång (2007–2010)

    Diskografi

    • 1991: Gish
    • 1993: Siamese Dream
    • 1995: Mellon Collie and the Infinite Sadness
    • 1998: Adore
    • 2000: Machina/The Machines of God
    • 2000: Machina II/The Friends & Enemies of Modern Music (utgivet gratis på Internet)
    • 2007: Zeitgeist
    • 2009: Teargarden by Kaleidyscope (pågående projekt)
    • 2012: Oceania
    • 2015: Monuments to an Elegy
    • 2015: Day for Night

    Se även

    • Lista över medlemmar i The Smashing Pumpkins
    • Tidslinje för alternativ rock

    Referenser

    Noter

    1. ^ "Top Selling Artists". Recording Industry Association of America (RIAA.com). Läst 2010-03-03.
    2. ^ Michael Goldberg. "Smashing Pumpkin D'Arcy Dares To Be Happy". Addicted to Noise. Läst 4 mars 2012.
    3. ^ [a b c d e f g h] Kot, Greg (Januari 2002). "Pumpkin Seeds". Guitar World.
    4. ^ "From Fighting to Smashing". The Washington Post. 19 november 1993.
    5. ^ [a b] "Jimmy Chamberlin [interview]". Modern Drummer. Januari 1994.
    6. ^ [a b] Keedle, Jayne (1 oktober 1996). "Patchin' It Back Together". Hartford Advocate.
    7. ^ Kot, Greg (21 juni 1991). "Out of the Patch for Smashing Pumpkins, New Album Is Another Sign of Liftoff". Chicago Tribune.
    8. ^ Rotondi, James (Januari 1996). "Orange Crunch". Guitar Player.
    9. ^ Hilburn, Robert (3 augusti 1998). "Smashing Pumpkins Endures When (and What) Other '90s Bands Couldn't". Los Angeles Times.
    10. ^ Davis, Darran (8 augusti 2000). "Smashing Pumpkin Billy Corgan Leaving Hometown of Chicago". Yahoo! Music. Läst 1 februari 2007.
    11. ^ Corgan, Billy (Oktober 1993). (Interview). 120 Minuter. MTV.
    12. ^ [a b] Azerrad, Michael. "Smashing Pumpkins' Sudden Impact", Rolling Stone. 1 oktober 1993.
    13. ^ Chamberlin, Jimmy; Corgan, Billy (interview subjects). Inside the Zeitgeist (Reprise Records, 2007).
    14. ^ Mundy, Chris. "Strange Fruit: Success Has Come at a High Price for this Chicago Band", Rolling Stone. 21 april 1994.
    15. ^ Shepherd, Julianne (13 juni 2005). "Billy Corgan (interview)". PitchforkMedia.com. Arkiverad från originalet den 11 november 2006. Läst 3 februari 2007. Corgan has said on various occasions—most notably during the band's 2000 performance on VH1 Storytellers—that "Today" was written as an ironic statement about this period of suicidial thoughts. See also Beck, Johnny (December 2001/Januari 2002). "The Greatest Songs Ever! "Today"". Blender.com. Arkiverad från originalet den 11 november 2006. Läst 3 februari 2007.
    16. ^ "UB40? No, UB7!". EW.com. 13 augusti 1993. Läst 5 oktober 2007.
    17. ^ Rosen, Craig (2 november 1999). "Pumpkins' "Dream"". Yahoo! Music (Yahoo.com). Läst 4 november 2006.
    18. ^ [a b] Kelly, Christina (1 december 1995). "Smashing Pumpkins: The Multi-Platinum Band Is Over the Infighting But Can the Harmony Last?". US Weekly.
    19. ^ Gabriella (Juni 1999). "Interview with Stephen Malkmus of Pavement". NYRock.com. Läst 12 juli 2006.
    20. ^ Albini, Steve. "Three Pandering Sluts and Their Music-Press Stooge", Chicago Reader. 28 januari 1994.
    21. ^ Kelly, Christina. "Smashing Pumpkins-The Multi-Platinum Band is over the infighting but can the harmony last?". US Magazine, 1 december 1995.
    22. ^ "Smashing Pumpkins Artist Chart History: Albums". Billboard.com. Läst 5 oktober 2007.
    23. ^ Corgan, Billy; Iha, James; Wretzky, D'arcy (19 december 1996). (Interview). Hora Prima. MTV Latin America.
    24. ^ DeRogatis, s. 46, 80.
    25. ^ Farley, Christopher John. "A Journey, Not a Joyride". Time. 13 november 1995.
    26. ^ "'Mellon Collie' Baby". EW.com. 10 november 1995. Läst 5 november 2007.
    27. ^ "Top 100 Albums". Recording Industry Association of America (RIAA.com). Läst 4 augusti 2007. För dubbelalbum räknas försäljningen för varje skiva, således har 4,5 miljoner exemplar av dubbelalbumet certifierats.
    28. ^ "Germ Warfare", Newsweek. 14 oktober 1996.
    29. ^ "Pumpkins' "Collectors" Set Has Mass Appeal". MTV.com. 16 december 1996. Arkiverad från originalet den 9 maj 2007. Läst 30 augusti 2006.
    30. ^ Corgan, Billy (2 februari 1996). (Interview). Breakfast with Billy. KROQ. Los Angeles.
    31. ^ Marks, Craig. "Zero Worship", Spin. Juni 1996.
    32. ^ Violanti, Anthony. "Cool in Control Smashing Pumpkins Weathers the Storms of Celebrity", Buffalo News. 30 juni 1996.
    33. ^ "Fan Crushed at Smashing Pumpkin's Show". MTV.com. 1996. Läst 23 juni 2006-06.
    34. ^ Errico, Marcus (17 juli 1996). "Smashing Pumpkins Drum Out Jimmy Chamberlin". Eonline.com. Läst 18 december 2011.
    35. ^ Di Perna, Alan. "Zero Worship", Guitar World. December 1995.
    36. ^ Graff, Gary. "Smashing Pumpkins—Rave of the Future", Guitar World. December 1996.
    37. ^ Gundersen, Edna. "Smashing that Pumpkins stereotype Band shuns 'tragic' label', USA Today. 26 februari 1997.
    38. ^ Chris Connelly (2 maj 1997). MTV's Week in Rock (TV-Series). MTV.
    39. ^ Fricke, David (29 december 1998). "When Billy Corgan Speaks...". RollingStone.com. Läst 5 maj 2006.
    40. ^ "Smashing Pumpkins Raise Over $2.8 Million on Charity Tour". MTV.com. 22 september 1998. Arkiverad från originalet den 9 maj 2007. Läst 30 augusti 2006.
    41. ^ "D'Arcy Exits Smashing Pumpkins". Billboard.com. 10 september 1999. Läst 7 februari 2007.
    42. ^ [a b] Newman, Melinda; Cohen, Jonathan (24 maj 2000). "Corgan: Smashing Pumpkins To Break Up". Billboard.com. Läst 4 maj 2006.
    43. ^ "Santana Still No. 1 Despite Strong Debuts". Billboard.com. 9 mars 2000. Läst 5 oktober 2007.
    44. ^ Tarlach, Gemma (11 april 2000). "Once-Sizzling Bands Grapple with Fading Fame". Milwaukee Journal Sentinel. Läst 27 september 2006.
    45. ^ "Gold and Platinum Database Search". Recording Industry Association of America (RIAA.com). Arkiverad från originalet den 2 september 2006. Läst 27 september 2006.
    46. ^ DeRogatis, s. 84–85.
    47. ^ [a b] Fricke, David (22 december 2000). "Smashing Pumpkins Look Back in Wonder". RollingStone.com. Läst 25 oktober 2006.
    48. ^ [a b] Corgan, Billy. "A Message to Chicago from Billy Corgan", Chicago Tribune, 21 juni 2005.
    49. ^ Rosen, Craig (22 maj 2000). "Ex-Pumpkin D'Arcy Wretzky Has Crack Case Wiped Clean". Yahoo.com. Läst 8 maj 2006.
    50. ^ Dansby, Andrew (15 september 2003). "Zwan Call It Quits". Rolling Stone. Läst 2 februari 2007.
    51. ^ Soghomonian, Talia (Oktober 2005). "Interview: Billy Corgan". MusicOMH.com. Läst 20 februari 2009.
    52. ^ Corgan, Billy (17 februari 2004). "Smashing Pumpkins (weblog)". LiveJournal.com. Läst 14 juni 2006.
    53. ^ Corgan, Billy (3 juni 2004). "Smashing Pumpkins (weblog)". LiveJournal.com. Läst 14 juni 2006.
    54. ^ Spitz, Marc. "Head On", Spin. Augusti 2005.
    55. ^ Kiener, Dan (2005). "Pumpkins Reborn". DrownedInSound.com. Läst 22 februari 2009.
    56. ^ Harris, Chris (2 februari 2006). "Smashing Pumpkins Reunion Is Under Way, According to Sources". MTV. Läst 2 februari 2006.
    57. ^ Kaufman, Gil (21 april 2006). "Smashing Pumpkins Site Says "It's Official"—Band Has Reunited". MTV. Läst 28 juni 2006.
    58. ^ Goodman, Elizabeth (6 april 2007). "Exclusive: James Iha Speaks Out Regarding His Involvement in Pumpkins Reunion". Rolling Stone. Läst 6 april 2007.
    59. ^ "Movers and Shakers in Canadian Arts". Globe and Mail. 23 april 2007. Läst 23 april 2007.
    60. ^ Micallef, Ken. "The Evolution of Jimmy Chamberlin: Still Smashing!" Modern Drummer. November 2007.
    61. ^ Cohen, Jonathan (22 april 2007). "Smashing Pumpkins Return to the Stage In Paris". Billboard. Läst 22 juli 2007.
    62. ^ "The Police and Smashing Pumpkins for US Live Earth". NME. 10 april 2007. Läst 11 april 2007.
    63. ^ Hasty, Katie (18 juli 2007). "T.I. Holds Off Pumpkins, Interpol To Remain No. 1". Billboard. Läst 10 augusti 2007.
    64. ^ Kot, Greg (9 december 2008). "Billy Corgan dishes on the Smashing Pumpkins: The past is dead to me". Chicago Tribune. Läst 2008-12-12.
    65. ^ Prince, David J. (29 mars 2009). "Smashing Pumpkins Sheds Chamberlin; Billy Corgan Heads To Studio All Alone". Billboard. Läst 2009-03-22.
    66. ^ Lindsay, Andrew (24 mars 2009). "Chamberlin on leaving the Pumpkins". Stereokill.net. Läst 2009-03-24.
    67. ^ "Jimmy Talks About Leaving Pumpkins". Idiomag.com. 26 mars 2009. Läst 2009-03-30.
    68. ^ "Billy Corgan on Pumpkins’ Split, "Loving" Jessica Simpson: Preview the Story". Rolling Stone. 3 mars 2010.
    69. ^ "Skysaw Touring with Minus the Bear in May/June". Dangerbird Records. 2011-04-21.
    70. ^ "The Smashing Pumpkins Replace Drummer". Billboard. Associated Press. 19 augusti 2009. Läst 2009-08-26.
    71. ^ "The Smashing Pumpkins to release free album". NME. 17 september 2009. Läst 2009-09-17.
    72. ^ Kreps, Daniel (7 december 2009). "Smashing Pumpkins Unveil New "Teargarden by Kaleidyscope" Track "A Song for a Son"". Rolling Stone. Läst 10 december 2009.
    73. ^ Dombal, Ryan (7 december 2009). "Hear the Epic New Smashing Pumpkins Track: "A Song for a Son"". Pitchfork Media. Läst 11 december 2009.
    74. ^ "Smashing Pumpkins Announce Free 44-Track Album!". Spin.com. 2009-9-16.
    75. ^ Phipps, Keith (9 mars 2010). "Help Wanted: Pumpkins". AVClub.com. Läst 2010-03-09.
    76. ^ spfc.org – tour history : 2010.
    77. ^ Fiorentino, Nicole. "My Q & A". 2011-02-24.
    78. ^ "The Smashing Pumpkins Debut New Song "Lightning Strikes" Today Via RollingStone.Com". Press Release. 2011-03-17.
    79. ^ Perpetua, Matthew (26 april 2011). "Smashing Pumpkins Announce Reissues, New Album". Rolling Stone. Läst 26 april 2011.
    80. ^ "THE SMASHING PUMPKINS Announces Fall Tour". Blabbermouth.
    81. ^ "Smashing Pumpkins 'Writing Songs for a New Album,' Corgan Says". Billboard. (5 september 2012). Läst 2013-04-11.
    82. ^ "The Official Smashing Pumpkins". Smashingpumpkinsnexus.com. Läst 2014-04-23.
    83. ^ "NEWS ON TOMMY LEE PLAYING ON 'MONUMENTS TO AN ELEGY' / SP ALBUM UPDATE". 8 maj 2014. Läst 3 juni 2014.
    84. ^ [1]
    85. ^ "For those of you asking about my SP status...". Facebook.com/NicoleFiorentinoOfficial. 26 juni 2014. Läst 10 juli 2014.
    86. ^ Shaw, William. "Appetite for Destruction". Details. December 1993.
    87. ^ Greg Prato. "Greatest Hits [Video/DVD"]. Allmusic. Läst 4 mars 2012.
    88. ^ Kommentarer för musikvideon till "Bullet with Butterfly Wings". The Smashing Pumpkins 1991–2000: Greatest Hits Video Collection (Virgin Records, 2001).

    Primärkällor

    • Azerrad, Michael (14 oktober 1993). "Smashing Pumpkins' Sudden Impact". Rolling Stone (667): s. 19.
    • DeRogatis, Jim (2003). Milk It!: Collected Musings on the Alternative Music Explosion of the 90's. Da Capo. ISBN 0-306-81271-1.
    • Erlewine, Stephen Thomas; Prato, Greg. "Biography". Allmusic.
    • Kot, Greg (Januari 2002). "Pumpkin Seeds". Guitar World.
    • Thompson, Dave (2000). Alternative Rock. San Francisco: Miller Freeman. ISBN 0-87930-607-6.

    Externa länkar

    • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör The Smashing Pumpkins.
    • Officiell webbplats

    Licenstexten är tillgänglig under "Creative Commons Attribution/Share Alike Licens". Ytterligare villkor kan tillkomma. Se Creative Commons hemsida för mer detaljer. Orignalförfattare till texten ovan.